seityl.info

Ure Aba


Ure aba ki na odzora,
hay senin name sant,
hay senin karadjan ga,
hay senin ichi gárati,
so na arde komo na odzora.
Gey dnes ke nas ure pan de kada haru,
i salah ke nas ure volglar,
date nomun yoksi salah ure volg-dínera,
i be lindáo nas ke ískus,
ama rid nas de buray.

Al Fatiha


In name de Hot mílostiv, mósifol.
Alabe ke Hot lumodlar-no lod,
mílostiv, mósifol,
kósey samay-no lod.
Nomun ambide tek sení, peti ayuta tek sení,
Hay anta lindáo nas por masugu jalan,
por jalan de bles-ti, nahi de yaka prichina kródhit, i nahi yaka mat-ti.

Astuto Peter

son

Bolgaria-no kaska.

Neki kisan sunála meni kaska za Astuto Peter, i han hochela doy dzu mire nan djon human to.
Han reshála pay kyakure ke onu, i dya nahi zara ken koson hat han tsapla hin mugay i brinla go ke Astuto Peter.
Peter obrigadola za kadó i kanila kyaku ke mesa.
Kisan yoy mókitati i farah payla ke gar.
Afto samay kisan dasi mísella pay ke Astuto Peter. Han ga i dastak usho.
— Kim tamo? — Astuto Peter soru.
— Ida mi kim brinla mugay ke sení, — kisan wídjep.
— Okey, anta ga in samay, ke wanfan. Hay anta sida ke mesa. — Astuto Peter sho.
Dasi kisan mókitatila madé sata.
Afto kilka haru anya kisan ga ke Astuto Peter i sho, ki han ida korshí de se kim brinla mugay.
— Hay anta kyaku, sida ke mesa. — Astuto Peter sho.
Yoksi ene kisan mókitatila madé sata.
Ama u neste haru tisam kisan ga i sho, ki han ida korshí de korshí de se human kim brinla mugay.
— Soru dicho sow? — Astuto Peter sho, — eto, sida ke mesa.
Astuto Peter brinla dietsi de har midzu i keni smey to.
Kisan smeyla midzu i Astuto Peter sho:
— Soru burosu yoy maku? Moje anta sho bad? Ama it boylla in se pot, onde se mugay boylla, ki brintila ke miná doy korshí de senin korshí.
Se korshíra astuto la, ama Astuto Peter pyo astuto.

In hotel

son

Partaka-no tekst.

– Yoy haru. Soru anta takalam Seytil?
– Ya! Mi ya takalam Seytil.
– Mi hoche chamba.
– Nan djon chamba anta hoche?
– Chamba ken ek bará kerebet, ken abazana-chamba i ken prózor.
– Way ken prózor, adar-dine?
– Date dnes, podo nut, mi hoche mire odzora, mésits, zorka-ra i seyara du i pach.
– Okey, adar-dine! Akí kelid de chamba sita ray sita kumi sita dla sení. It habe prózor ke odzora.
– Mi zim akí podó sam nut. Kem kost min chamba?
– Sita kumi sita Ewro dla nut, adar-dine.
– Soru ene kost bawkut irtá-yesik?
– Nahi sow, adar-dine, ama anta istatá irtá-yedi in ure yedi-chamba.
– Obrigado, panyo. Utre, mi irtá-yedi in dina yedi-chamba.
– Vemó yoy, adar-dine. Mólim árada ryoken dla gara rekisteri.
– Akí min ryoken. Mi ga de Partakistan.
– Sab sin kyaro, adar-dine. Molim habe yoy sidji u nas.

Marangos i mash

Nihon-ino kaska

In hin samay bédin marangos yasha-la. Han habela mash. Tuan elska-la mash i kada sera dala-la samak dla go. Yoksi mash elska-la marangos.
Kere sukom atak-la marangos: du ayn badá-la kur. Han nahi sumet-la dela. Plata stanela shao, daje nahi dosh ishtarare samak dla mash. Han ke go sho:
– Agarche nomun bédin la, ama yasha-la nántoka. Ima mi tumule kur, mi nahi habe mókita sení. Anta nid soka anya tuan.
Marangos lejat-la zim. Mash pay-la ke onu i badá lik marangos-ino du ayn. Kiri, paren, kiri, paren, kiri, paren.
Kumi haru mine. Du ayn de marangos kesa-la sukom, han stane-la mire stes inan.

Mugay i yay de zer

Ruski-no kaska

Yasha-la hin mas i hin ona. Olar habe-la mugay. Mugay dala-la yay. Hin mas bitla, bitla, nahi sumet lamnut. Hin ona bitla, bitla, yoksi nahi sumet lamnut. Tsitsi talida-la, baydala doy kuda, yay padala i tula kebrado. Hin mas kilio, hin ona kilio, ama mugay kokode: "Be kilio, djeda, be kilio, nona, mi sa dala dla nimen shin yay, nahi zvikli ama de zer."
Verj.

Bar-bálak-no tis valí

son

Risto-no kaska.

u neki haru bar-mama azma ke duken. ta sho ke bar-bálak: "be yedi karamela i binchen podó mi in duken."
bar-bálak sho: "ya, ya, mama! mi siru se. mi ya bará bar. mólim, pay!" bar-mama sho: "mi pay," i ta may ga.
bar-bálak alin. han mísel: "ara mi istatá gara nan hoche!"
bar-bálak ga ke rahats-chamba. han mísel: "mi nahi hoche furcha tis dnes." bar-bálak gara bad.
bar-bálak pley lili karu in yedi-chamba. han mire binchen karopka na mesa.
han mísel: "mi hoche yedi binchen!" ama han tula pámat: "ay! mama ámara ke miná be yedi binchen."
bar-bálak nahi yedi binchen.
bar-bálak mire karamela bukla na kápata. han mísel: "mi hoche yedi karamela."
ama han tula pámat: "ay! mama ámara ke miná be yedi karamela." bar-bálak nahi yedi karamela.
bar-bálak mire met bukla na anya kápata. han mísel: "mama sho meyshemá za met. mi kanan yedi met!"
bar-bálak sida na kerusi i yedi ek kidole de met. met vemó ukúsan la.
bar-bálak yedi vela met.
na afto bar-bálak simti may siruti simti in dzuey. ida tis valí!
han ke telefon. han sho: "salú! soru ida fizíshen? mólim ga ke miná! min tis valí!"
fizíshen ga ke bar hawz. ta sho: "anta ma nid iladj?"
bar-bálak sho: "ya! min tis valí!" fizíshen peti bar-bálak sida na kerusi i hiraku dzuey.
"ay! ek tis vemó bad! mi máyut dilit go."

Bayso faras.

Mágyar-no kaska.

In lumod bédin mas yasha-la. Han habe-la meyshemá bat bayso faras. Han kásaba-la dla pan doy ki han gan unka faras ke mole, tamo han úpraj ney ke palanka, ta anyakar payla por krays i dvígay-la palanka, i doy go turne-la mole-shito. Kada haru mole gara-la farin izo gran, kada haru bédin human trabala-la doy dzu-no faras. Póvere faras béu, i ta shola ke tuan:
 - Min yoy tuan, way anya humanlar úpraj du faras ke palanka, i tek anta úpraj miná nahi du? Mi trabala na mole alin. Mi sab haru pay por krays, mi turne barí mole-shito.
- Min faras, - bédin human jawap, - prichina sarul. Mi nahi habe faras ataw malit janwar i daje kúkats dla úpraj ken sení.
Nashí bayso faras shola ke tuan:
- Kalaw tek ene hundrel, hay solta miná, i mi doy dzu sa truve ayuta dla miná.
Bédin human tatkal may-úpraj i solta-la bayso faras. Bayso faras pay-la por jalan-rut. Pay-la, pay-la, i tadá mire-la wuley-no tana.
Faras mísel-la sow: "Hay mi lejat nía wuley-no tana i moní day-ti."
In tana hin wuley yasha-la ken sam otrok. Un moda wuley-chik azma-la deru dan tana. Pay-la ke chuko, mire-la bayso faras, i mísel-la ida yuki deor.
Wuley-chik torna ke mama:
- Mama, komo pay-are dan tana? Yuki deor.
- May-momken, - hin wuley sho, - ki yuki kahan lete.
Hin wuley doy dzu pay-la ke chuko. Ga-la i mire, ki ida nahi yuki, ama bayso faras lejat.
Wuley mísel-la, komo arastare go ke háruka. Kala-la otrok-lar, ne olar tray-la, ama faras nahi dvigay.
Nashí wuley reshá-la pay-are ke dzuno svíe-karib, béria.
Ga-la i sho:
- Min kara svíe-karib! Mi sudá geyn vemó delikat yesik! Mi arasta-la madé min tana, ama nahi sumet ke dentro. Mi mísel-la, hay arastare go ke senin tana. I hay nomun yedi sámen.
Béria frólih-la de kadó, ama mísel-la:
"Hay it in min tana, i nashí wuley nahi sa istalam daje kusok."
Kahan olar daodá-la ke toko, onde bayso faras lejat-la, béria sandé-la:
- Sho, svíe-karib-ka, komo arastare go madé min tana?
- Vemó lésen, - wuley wídjep, - sow komo mi arasta-la go ke akí: mi banla des kuda ke min kuda i sow arasta-la por hufra-lar i bake-lar. Vemó lésen la! Hay ara nomun ban des kuda ke senin kuda, anta pyo lésen sa arasta.
- It sa vemó yoy! - béria mísel-la, i kosot-la.
Wuley krepka banla béria-no kuda ke faras-ino kuda.
- Dáley, svíe-karib, arasta!
Béria arasta-la, chaden poli-la zbog noryá, faras nahi dvígay. Béria pyo noryá-la, i nashí bayso faras utna-la i talida-la. Ta arasta-la béria por hufra-lar i bake-lar madé brin-la ke bédin human:
- Prana, tuan, mi truve-la ayuta ke miná.
Bédin human tatkal kil-la béria, bechna-la per doy vela denar i ishtará-la diar faras.
Afto tiu samay bayso faras nahi turne-la mole-shito alin.